Obligatorisk läxläsning

Läser om socialdemokraternas förslag till ny skolpolitik. Längre skoldagar, fler nationella prov och betyg tidigare. Det mest intressanta var dock förslaget på minst två timmars schemalagd läxläsning per vecka och mer lärarledd undervisning. Deras skolpolitiska talesperson Marie Granlund kunde till och med tänka sig ta bort någon lovdag för att få till det. Hur ska det gå att få ihop det till något vettigt när man samarbetar med ett parti som varken vill ha betyg eller läxläsning.

Mitt tips! Bättre schemaläggning, dra in håltimmarna, förläng skoldagen med en timme, fyll lektionerna med vettig undervisning. De svaga eleverna ska få hjälp av specialpedagoger samt ha läxläsning varje dag. En läxläsning som förutom i skolan ska kompletteras i hemmet med hjälp av föräldrar, äldre syskon. Varför inte göra läxan tillsamman med kompisar hemma? Investera i bra ordböcker, sök fakta på nätet. Läs en tidningsartikel och återberätta med egna ord. Gör läxläsningen till en god vana! Sätt egna mål!

Kristina Klempt

Rädda Barnen-dagen

I dag samt i morgon är det Rädda Barnen-dagen och överallt i landet står frivilliga och samlar in pengar till förmån för barn som utsätts för våld. I Sverige utsätts fler än 200 000 barn för våld i hemmet. En siffra som är helt oacceptabelt hög. Det finns 170 länder där det fortfarande är tillåtet att bestraffa barn genom att slå dem. Rädda Barnen utbildar i ett av sina internationella projekt poliser i Pakistan. De får lära sig hur man behandlar barn i fängelse utan att slå dem.

Jag vill arbeta för ett samhälle med nolltolerans mot våld. Barn och vuxna ska känna sig trygga; hemma, i skolan, på jobbet. Hur talar vi med varandra inför barnen? Många barn har sömnlösa nätter på grund av att föräldrarna skriker till varandra istället för att prata med varandra. Tillsammans kan vi genom att vara vuxna förebilder visa barnen att det går att lösa konflikter utan våld, att det går att behärska ilskan och irritationen. Föräldrar som vill ha råd och hjälp i sitt föräldraskap kan kontakta Föräldratelefonen på 020-786 786.

Idag när jag stod med insamlingsbössan i Väsby centrum gladdes jag över den generositet jag mötte. Väsbyborna la helst tjugor eller tio i bössan, ibland till och med en femtiolapp. Roligast är alltid när de yngre barnen kommer och med stort allvar lägger i en slant. Då känner jag hopp om framtiden. Dessa barn får lära sig att dela med sig till dem som behöver hjälp.

Kristina Klempt
Ordförande FP Väsby

Kommunala skolriksdagen dag 2

Samlingen med Alliansen för att få senaste nytt från utbildningsdepartementet. Spännande...? Nej! Inga revolutionerande nyheter. Reformerna rullar på under åren 2009-2010. Tänker på min guddotter Linn som går i klass 6. Tänk, vad mycket nytt hon kommer att få uppleva under sin skoltid; bättre utbildade lärare, nya kursplaner och betyg, en ny skollag och inte minst en ny gymnasieskola. Undrar hur arbetsmarknaden ser ut 2019 när hon ska ut på arbetsmarknaden? Vi ska iallafall åka till Kina hon och jag året därpå; ett löfte jag gav henne när hon var sju år.

Dagen har varit väldigt intressant, speciellt seminariet om effektiva skolor. Säga vad man vill om Björklund, men bra är han. Många menar att han vill införa 50-talets skola igen; en syntes av den och omsorgsskolan vore rätta mixen, enligt forskarna. Denna mix har skolor med ett organisatoriskt/pedagogiskt perspektiv. Dessa effektiva skolor har en kraftfull rektor som leder det pedagogiska arbetet, lärare som samarbetar om mål och innehåll i undervisningen, ställer höga förväntningar på eleverna, skolan har en tydlig och klar vuxenledd verksamhet, ordning och reda, uppmuntran och belöning, ett elevfokuserat förhållningssätt, lärarna är förebilder och auktoriteter. Sedan kom för mig det viktigaste: FÖRÄLDRAMEDVERKAN. Vi måste vinna tillbaka föräldrarna till skolan och få dem att ta större ansvar för hur det går för barnen. Tillsammans kan vi komma hur långt som helst!

Kristina Klempt

Ledamot BUN

Kommunala skolriksdagen dag 1

Besökte den kommunala skolriksdagen ute i Älvsjö idag tillsammans med tre kollegor från nämnden. Undrar bara varför inte Upplands Väsby var representerat av fler. Var fanns våra rektorer? Våra kollegor från oppositionen? Östhammars kommun var där med hela nämnden samt Barn- och utbildningschefen. Deras resväg var lång, vår tog 40 minuter med pendeln.

Vår skolminister inledde de två dagarna vars tema är resultat. Mycket händer i skolans värld 2009 och 2010. Lågstadielärarna kommer tillbaka, vilket nog glädjer många föräldrar. Tydliga mål, utvärdering i klass 3, utbildade lågstadielärare, utbildade speciallärare och en ekonomisk satsning på de tidiga skolåren. Det finns hopp om framtiden! Nästa gäst höll inte riktigt med. Miljöpartiets Maria Wetterstrand tyckte det var viktigare att mysa i skolan med de små, kunskap var inte så viktigt.

Lite axplock från dagen: Lärarna bestämmer hur bra det går för barnen. Det enda sättet att förbättra kunskaperna är att förbättra undervisningen. Utvärdera barnen hela tiden, varje minut under lektionen. Öppna upp klassrummen och utvärdera varandra, lär av varandra! Ge feedback som leder framåt. Kompetensutveckla lärarna! Skolledare som är ute i verksamheten och har tid för sina lärare. Skolledaren ska vara den pedagogiske ledaren! När ska det hinnas med, undrar jag?

Kristina Klempt

Ledamot BUN

Varför inte fyra skolterminer?

Idag presenterade centerns skolpolitiska talesperson ett förslag till förändring av skolåret från ett system med två terminer till tre. Jag vill gå längre och menar att fyra terminer är att föredra. Hösten delas av ett längre höstlov, jullovet förlängs, sportlovet avskaffas och påsklovet förlängs. Sommarlovet förläggs till juli och augusti då vädret oftast är bäst. Med ett förändrat terminssystem skulle vi närma oss Europa och få ett bättre arbetsklimat för lärare och elever; en chans att avrunda samt samla kraft innan man tar itu med ett nytt arbetsområde.
Om detta kan vi tvista länge och forskarna slå oss på fingrarna med fakta. Men någon gång måste det ske en förändring så att vi anpassar oss till dagens samhälle. Många gnällde då industrisemestern långsamt förändrades, samma sak kommer att hända då det gäller skolåret.

Kristina Klempt
Ledamot Barn- och utbildningsnämnden

Näringsriktig skolmat

Många var vi som följde Bert Karlssons TV-serie om skolmaten i höstas. Att en matrevolution skulle följa var nog inte så svårt att förutspå. Bert besökte utbildningsministern för att utkräva löften om en bättre matkultur i de svenska skolorna. Då kom löftet om att granska frågan. Därför är det med stor glädje jag nu läser om de skärpta krav på skolmaten som kommer att ställas i den nya skollagen. Maten ska inte bara vara gratis utan även näringsriktig.

Grattis alla barn! Nu får vi bara hoppas att alla kommuner, inklusive Upplands Väsby, ser över villkoren för matleverantörerna och kostnaderna för skolmaten. Vi såg ju på TV att det inte behövde vara så krångligt att få god mat, men även att en bra och lugn matsalsmiljö betydde mycket för skolarbetet.

Bra mat och goda kunskapsresultat går hand i hand! I min vardag som lärare möter jag dagligen elever, speciellt flickor, som hänger med huvudet under de första lektionerna. Ingen frukost! Jag har börjat ta med frukt så att de mest behövande kan få en banan eller ett äpple. Innerst inne tycker jag nog att det är föräldrarna som ska ta det ansvaret, men när det inte funkar gäller det att vara flexibel.

Kristina Klempt

De första stegen i Sverige - invandrares drömmar del 3

– Vad heter dina lärare?
Våra lärare heter Hjördis Holmgren and Ylva Nilsson – vänliga, kompetenta och artistiska. De bör vara lite av skådespelerskor på denna kurs för invandrare; de hoppar, springer, flyger och målar upp nya bilder varje dag. Denna lilla teater är en del av studieprocessen, ett spel där alla måste följa den viktigaste regeln – endast svenska, ingen hjälp från engelskan.
Våra lärare är alltid öppna för kommunikation; visar intresse och respekt för människor vars namn, uttal och beteende skiljer sig från deras.
Vi lyssnar på svensk musik, ser på fascinerande filmer, arbetar med datorn med hörlurar på, ställer olika frågor till varandra. Variationen i arbetssätt och systemet i metodiken hjälper oss vuxna elever att utveckla det nya språket och se våra framsteg.
Ingen elev undgår lärarens uppmärksamhet och alla får ett individuellt bemötande. Var och en av oss får chansen att visa sina färdigheter och gör framsteg varje dag och vecka.

Elevskaran blir allt mindre varje vecka. Den egyptiska flickan har hittat ett jobb som manikyrist; en kille från Portugal flög hem till sin lille son under en månad; en turkisk flicka vars namn vi inte ens hann lära oss har slutat komma till skolan helt och hållet.
Men atmosfären blir varmare och varmare; även under rasterna försöker vi tala svenska (tack vare våra lärare), ett blandat språk (“Jag remember inte… Jag inte förstår, tala längsammare…”) På samma gång får vi chansen i detta språkliga virrvarr att förstå varandra - att få viss frihet – en chans att inte bara ta utan även ge – av våra kunskaper, vår energi och drömmar till det land som öppnat sina dörrar för invandrare.

Olga Engfeldt

De första stegen i Sverige - invandrares drömmar del 3

– Hur länge har du varit i Sverige?
Elevernas svar på denna fråga är ganska intressant att lyssna till. Jag och Nicolas har varit här kortast tid, endast tre månader och våra språkliga svårigheter är lättförklarliga: språk är inget isberg – det är omöjligt att klara på ett försök.
Vår motsats är den melankoliska albanskan Mirdea som har bott i över fem år i Upplands Väsby med sin albanske man. Hennes tre barn är födda här. De vägrar att tala albanska och äta albansk mat; den svenska förskolan har vant dem vid annan mat. Men denna kvinna undviker svensk grammatik med stor ihärdighet; hon är nöjd med 30 ord och vill inte läsa godnattsagor på svenska för sina barn innan de somnar.
Invandrare, förenade i detta klassrum, är mycket olika. Några av dem bryr sig inte om det svenska språket eller den svenska mentaliteten. De räknar inte med att göra karriär och utveckla sig själva utan väljer en lugn livsstil i ett lugnt land.
Några av dem, talangfulle Nicolas och utbildade Tama, drömmer om något mer; de ser uppmärksamt på sin nya omgivning. De försöker visa sin respektfulla attityd gentemot det svenska språket och den svenska kulturen och de hoppas få nya möjligheter här att förbättra sin utbildning och bygga sig ett bra liv.

Olga Engfeldt

De första stegen i Sverige - invandrares drömmar del 2

Nicolas från Chile är bara 18 år. Han spelar alla möjliga instrument: saxofon, piano, tvärflöjt och trummor. Ibland träffar han en vacker flicka efter skolan – hon är också från Chile, men har bott i Sverige i fyra år. Detta par är mycket rörande – de är fulla av ambition och förväntan Nicolas vill plugga sociologi på universitetet för att senare kunna hjälpa fattiga människor från Chile. Han drömmer även om att bli musiker; skriva dikter och måla fina tavlor. Han känner sig ensam här men ändå lycklig: de har biljetten till en intressant framtid.

Den studiefokuserade och intellektuelle Tama, från det magiska Tahiti, med sina gedigna kunskaper i konsthistoria, lämnade sitt hemland för en svenska flicka. Han planerar att fortsätta sina studier, öppna en egen studio en vacker dag, hitta ett bra jobb i Sverige. Bakom sitt sätt att tala och föra sig – lite blyg och mjuk – ser man en människa med stark drivkraft.
Maria från Slovenien talar perfekt engelska, är välutbildad och kulturell. Hennes första steg är att lära sig det svenska alfabetet. Hon träffade en ung pålitlig man som hon nu planerar att gifta sig med och bilda familj.

Kärleken verkar vara det allra största skälet till valet att migrera. Det är på grund av denna som dessa människor med yrkesbakgrund och utbildning flyttade till Sverige och valde att slå sig ner i Upplands Väsby och börja läsa sfi.
Jag själv följde min man till Sverige med drömmen om en stark familj och en bra framtid. Jag är mycket lycklig över att ha blivit väl mottagen i min mans familj, i skolan av mina lärare, att få stöd av så många svenska människor som hjälper mig ta det första stegen i denna nya värld av möjligheter.

Olga Engfeldt

De första stegen i Sverige - invandrares drömmar del 1

Vad för människor från södern till ett kallt Sverige och får dem att lära sig detta svåra språk?

– Vad heter du?
Det som verkade vara en enkel fråga – den första i vår sfi-klass – verkade förvirrande för de flesta eleverna. Alla är lite ovana vid lärarens språk och nervösa för att svara på lärarens fråga. Den första chocken över den grammatiska strukturen och de nya orden lägger sig snart: de vuxna eleverna säger sina namn trots stora svårigheter. Det är som om vi rullade stenar i munnen – vi är inte ungdomar längre – och det tar tid att få grepp om språket.
Det är lätt att förundras över hur olika namnen låter: “Jag heter Alberto, Nicolas, Mohamed, Tama, Ricardo, Mirdia, Suada, Olga…” Olika människor förenade i en gemensam uppgift, hjälper försiktigt varandra. I början är alla koncentrerade på sig själva. Var och en har sin egen historia, sitt mål och sin oro.

– Varifrån kommer du?
Vår lärare skriver svaren på denna fråga på tavlan. Under ett ögonblick har jag känslan av att jag sitter inuti en enorm jordglob och tittar ut över den stora världskartan: Iran, Polynesien, Slovenien, Libanon, Italien, Chile, Gambia, Ryssland, Nigeria, Egypten, Kosovo, Serbien, Brasilien, Tunisien…
Fyrabarnsmamman, vackra Patricia, 28 år, från Nigeria, följde med sin man – en fotbollsspelare som spelar för Djurgården. Hon reser med honom runt världen och försöker studera språk, fastän det inte är hennes favoritsysselsättning. De köpte hus i Sverige, satte barnen i förskola och skola här. Patricia är trött på att flytta omkring och vill slå sig ner i Upplands Väsby trots det kalla svenska klimatet.
För italienske Alberto var det ett kärleksbeslut; hans svenska flickvän talar bara italienska med honom. Hans jobb som controller på Arlanda medför att han bara pratar engelska, men den här smarte killen försöker blanda engelska och svenska redan första studieveckan.

Olga Engfeldt

Migration II

Har man under sin utlandsvistelse träffat sin kärlek är det skillnad från vilket land man sammigrerar med sin partner, tjänsten hon eller han lämnar kanske måste ersättas. I länder som Japan bör man hitta en lämplig ersättare innan man kan lämna sin tjänst och andra befattningar måste avslutas tidsmässigt på ett korrekt sätt innan man kan lämna sin tjänst.

När min fru ansökte om migration från Ryssland, var hon gravid. Handläggningstiden vi fick först från migrationsverket passade inte med våra planer med flytt och förlossning. Med bröllopet i minnet och den komplexa byråkratin som erfarenhet från hennes hemland blev jag kallsvettig av tanken att föda vårt barn utanför Sverige, vad kommer gälla för oss? Det handlar om försäkringar, föräldrapenning, barnbidrag. Vem ska man kontakta egentligen för att konsultera, frågorna man har hittar ingen naturlig adress. Lyckligtvis tog handläggningstiden endast tre månader och vi hann med att ordna allt viktigt.

Mina egna erfarenheter om migration för mig till tankarna om det kommande Europavalet, ett viktigt val där vi som medborgare bestämmer inriktningen om Europas och vår framtid. Om Europa ska förbli en marknadsplats för oss och underlätta frihandel och människors rörlighet. Inom EU och de nordiska länderna fungerar de samhälliga tjänsterna över gränserna med visa undantag, men det finns mer att göra.

Med min 20-åriga bakgrund från internationella uppdrag och med den kunskapen som jag har skaffat mig i samband med min frus migration kan jag ändå förklara Sverige som ett mönsterland för integrering, för att citera mina utländska kollegor.

Jan Engfeldt

Styrelsen FP Väsby

Migration

Ämnet migration kan alltför ofta leda till en polariserad diskussion om invandring. Media gillar mest att skriva om asyl vilket endast är en del av migrationen och som oftast glömmer man bort att den största gruppen invandrare faktiskt utgörs av svenska medborgare.

Folkpartiet Liberalerna förespråkar en rättstat och allas likhet inför lagen, där ordet frihet har stor grund för vår identitet. T.ex. hade våra europeiska samhällen inte kunnat utvecklas till den nivån vi befinner oss idag utan frihandel. Jag anser att migration är en del av frihandel där människors identitet, kunskap och kompetens är en ingrediens i den mer humanistiska tolkningen av frihandel.

De flesta moderna länder har utvecklat komplexa flöden och metoder för att registrera medborgarnas personliga information, man använder sofistikerade informationsteknologier för dataregistreringen som normalt inte samkörs med andra system med hänsyn till invånarens personliga integritet. Det kan i sin tur leda till inkonsekventa uppgifter om den migrerande person och om oturen är där kan det få oanade följder.

En svensk som utvandrar blir ganska snart medveten om att personnumret blir inaktivt. Eftersom personnumret är en viktig informationsnyckel i våra datasystem, måste man säkerställa att den nya bostadsadressen finns med i alla system. När man återvänder som invandrare, får man hoppas att man inte har gamla fakturor som skickats till felaktiga adresser och att man inte har registrerade betalningsanmärkningar. Vid återinvandring aktiveras personnumret på samma sätt som för brottslingar som blir fria från fängelset.

Jan Engfeldt
Styrelsen FP Väsby

Andra generationens invandrare

Jag är född som andra generationens invandrare. Detta gjorde statistik spännande under skoltiden. Någonstans bland alla siffror fanns lilla jag. Jag minns också hur glad jag blev när uttrycket avskaffades. Min far hade invandrat från Tyskland till Sverige, inte jag. Regeln var dock sådan 1960 att barnet per automatik fick faderns medborgarskap. Det dröjde ända till februari 1961 att kungligt majestät godkände att far och dotter blev svenskar. Som bevis fick pappa ett handskrivet dokument med sigill. Det ramades naturligtvis in och hänger i hans arbetsrum.
Jag har haft turen att födas i Sverige. Detta vackra land där människor inte upplevt krig på över 200 år och där demokrati tillämpas. Att födas till kvinna här är inte heller så dumt. Vi svenskar är det mest jämställda landet i världen, även om det kan bli ännu bättre.
Jag kan sova tryggt på natten! Denna trygghet vill jag dela med dem som flyr från krig och elände eller av ekonomiska skäl. De som vill skapa sig en tryggare tillvaro i världen.
Vi svenskar tar för givet att vi ska kunna röra oss över nationsgränser utan större problem och utbilda oss och skaffa jobb i ett annat land. Varför har vi då så svårt ibland att öppna vårt samhälle för dem som behöver hjälp, stöd och uppmuntran? Hur skulle du själv vilja bli bemött i främmande land som svensk flykting?

Öppna upp Sverige och riv våra inre gränser!

Kristina Klempt
Ordförande Fp Väsby

Nyckel till framgång

Hur arbetar man med framgång med mångfaldsfrågor i andra stora invandringsländer, var en fråga som vi i kommunen ville studera i höstas för att bli bättre i vårt eget mångfaldsarbete. Kanada är ett av de länder som lyckas bra med att integrera både invandrare och flyktingar i samhället.
Jobb och språkkunskaper är det som ger integration och gäller både i Kanada och i Sverige.
I vårt mångfaldsarbete i Väsby är fokus idag på flyktingars och andra nyanländas väg genom bra utbildning och praktik till arbete och egen försörjning. De nyanlända som redan har utbildning har möjlighet att söka sfi/sas med yrkesinriktning och de som inte har utbildning kan läsa sfi med praktik. Kursen sfi – vård och omsorg är en kurs där studierna kombineras med praktik just inom vård och omsorg.
Den som försörjer sig själv får stärkt självkänsla och makt över sin vardag. Kunskaper i svenska öppnar dörren till ett liv som aktiv samhällsmedborgare.

Eila Bromme
Kommunalråd

Medborgarkurs istället för kontrakt

I Mitt i Upplands Väsby ondgör sig Emma Lindqvist, SSU Stockholm, och Abdikani Jama, SSU Kista, över ett förslag från Moderaterna, att de som invandrar till Sverige ska skriva på ett kontrakt om att de måste känna till svenska lagar, regler och värderingar. Följs inte kontraktet, kan konsekvensen bli att deras bidrag ses över. Detta anser Emma och Abdikani vara främlingsfientlig retorik som Sverigedemokraterna brukar stå för.

När man nu flyr från krig, tortyr, orättvisor, förföljelse och förtryck och söker sig till fred, frihet, rättvisa och i förhoppning om en trovärdig framtid utan diskriminering. Vad är det då som gör att människan kan leva under dessa förhållanden som ni skriver att invandrarna vill till? Jo, kunskapen om mänskliga och samhällsriktiga värderingar, kunskapen om landets lagar och regler som gör att individen kan leva UTAN förtryck och förföljelse.

Det stora felet som har skett under många år av socialdemokratiskt styre är att många invandrare har satts i ett bidragsberoende som har varit svårt att komma ifrån. Vi har skyldighet att ta emot flyktingar, men även skyldighet att slussa dem in i ett samhälle där de klarar sig själva och kan bygga en trygg framtid. Denna inslussning kan bara ske genom att människorna får kunskap om Sverige, t.ex. om jämställdhet och om synen på barn, lär sig svenska inom rimlig tid och integreras i det svenska samhället. Man kan inte bara tala om rättigheter, man måste även tala om skyldigheter. Min starka förhoppning är att vi ska kunna hjälpa alla till det värdiga liv här i Sverige som de söker.

/Lennart Jonsson
Vice ordförande FP Upplands Väsby

Internationella kvinnodagen

Ett år går fort. Igår var det då dags igen för internationella kvinnodagen. Sedan dagen instiftades i början av 1900-talet har behovet av en internationell kvinnodag inte minskat - kvinnoförtryck och ojämställdhet är än i dag ett allvarligt problem, i Sverige och i världen. Strävan efter kvinnors och mäns lika villkor handlar i grund och botten om att stå upp för en universell, mänsklig rättighet.
Ska svenska kvinnor behöva påminnas om denna dag? Vi i Allianskvinnor i Väsby tyckte det och överraskade 100 Väsbykvinnor i Väsby Centrum med orange rosor och lika orange infoblad. Förra året lyfte vi fram frågan om trafficking och kommersiellt sexuellt utnyttjande av barn. Denna gång ville vi sätta fokus på att Sverige, som räknas till världens mest jämställda land, fortfarande kan bli bättre på denna punkt.
Vår regering främjar jämställdheten genom att genomföra de 56 åtgärderna i sin handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor, en strategi tas fram för jämställdhet på arbetsmarknaden och näringslivet, särskilda resurser har avsatts för jämställdhet i skolan och i högskolan samt 125 miljoner på ett jämställdhetslyft i kommuner och landsting.
Alla har vi ett ansvar att stå upp för de mänskliga rättigheterna. Att stå upp för att kvinnor och män har samma möjligheter att forma sina liv och att påverka samhället. Att flickor och pojkar får växa upp utan fördomar som hindrar dem att förverkliga drömmar som bryter traditionella mönster.
/KK

Blogg-feber

Hemma efter en intensiv helg med 799 andra folkpartister. Vi uppmanades från hög nivå att dyka in i bloggvärlden. När ska jag hinna med bloggandet? Ett sätt är nog att samverka dvs låta styrelsemedlemmarna vara aktiva. Något vi har pratat om i ett år redan.
Ett mål kan kanske vara att blogga en gång iveckan. vad mesigt det låter, kanske, kanske. Det är väl bara att sätta igång som min kd-vän Magnus skulle säga. Tack för att du fick mig på banan igen!
Vi får se ifall bloggfebern drabbar mig, man vet aldrig! var beredda!
/KK